Den där Märy

Likadant när jag gjorde om en kelly clarkson-låt på radion,

till en smurfversion.

D såg måttligt road ut & bytte snabbt radiokanal.

Han är säkert bara avundsjuk,

han kan nog inte göra smurflåtar stackarn.

Efter ca 7 dumförklaringar (typ att jag sa att man vurpar med bilen, när jag menade volta..),

så var vi hemma igen. 
Vi var hungriga som vanligt,så vi bestämde oss för att göra pannkakor.

Eller vi och vi, jag gjorde dom.

De senaste dagarna har jag & D inte hunnit vara sådär pirrigt förälskade som vi faktiskt är,

så jag tänkte att jag skulle pika honom lite varje gång han kom & kollade till maten i köket.

D tittade bara till & gick sen ut till tv-rummet till sitt förbannadejävlaäckel tvspel,
som snart borde börja brinna pga överanvändning. 

Jahaja, där fick man för att man försökte vara lite vardagsromantisk!

Jag funderade över att käka upp alla pannkakor själv där en stund,

som straff för att han inte ens gav mig en kram eller ett leende.
Men istället så gjorde jag ett sista försök,
jag tog fram allt konstnärligt och estetiskt med mig och skapade denna otroligt vackra och smått tuffa pannkakstomte!

Vad D sa ?

"åh. . eeh. . vad . . .fin .. "

Jag förstår inte vad han menar?