Den där Märy

Att L är så nära, men ändå inte. 
Att jag & D ska bli föräldrar.

Att man redan nu älskar en liten person så obeskrivligt mycket,

utan att ens ha träffat L .
Imorgon går vi in i vecka 38, dvs 37+0 veckor.
Då är bebis fullgången & kan komma ut.

Jag pratade med L om det för några dagar sen.
det lät ungefär såhär: 

Jag - Hörru L, mammas älskling..
L - (iten buff)

Jag - På onsdag är du ju fullgången & färdig för världen utanför. Du skulle inte vilja komma ut då? Eller iallafall till helgen? Så mamma & pappa får gosa med dig? 
L - (sträckte på sig & buffade lite)

Jag - För Therese har ju redan lockat med godis & det verkar ju inte hjälpa.. Så,snälla du. Om du kommer ut inom en vecka eller så, så ska du få en miljon med pussar & kramar! Deal?
L - (Stenhård spark & en dunderbuff)

Jag - Ehum, bra! Då är vi överens!

Så, till helgen hoppas vi att L har bestämt sig för att komma ut,

det vore himla mysigt om det skulle bli så iallafall. 

Jag längtar efter dig,