Den där Märy

Lipsillen & planerat snitt

Jag har precis kikat på 3 avsnitt av En unge i minuten, ett av de finaste tv-programmen som någonsin gjorts.

Tårarna sprutade & jag hulkade som om det var jag som födde barn. 
Såhär såg jag ut mitt i programmet .. 

Hrm, ja ni ser ju. Skapligt tårögd. Var glada att jag inte tog kort när jag hulkade! 

----------

 

 

Har funderat massor över ett ev. kejsarsnitt också.. Jag vill verkligen ha det, jag vill inte gå igenom en vaginal förlossning igen, vill inte ens tänka på det. Leos förlossning var hemsk för att inte tala om tiden efteråt, bara tanken på att kanske behöva gå igenom den journalen skrämmer livet ur mig! 

Nu är jag livrädd att läkaren ska köra över mig & tvinga mig till en massa aurora-samtal på mvc, då kanske jag inte får det beviljat eller inte får veta mitt snitt-datum förrän i december. Då kommer jag gå med en panik & enorm rädsla inom mig fram tills dess.. Usch nej, jag vill inte ens tänka på det!

 

Anlednigen till att denna hemska panik kom som ett bombnedslag just idag är för att vi ska träffa en läkare imorgon kl 15.30, för att diskutera ett planerat snitt. 
Jag har funderat över detta massor, men nu när jag vet att det kanske blir bestämt imorgon så kom den här läskiga paniken som en blixt.. 

Har någon av er fått planerat snitt? Hur går allt till nu innan? Har jag rätt till det?

 

 

 

Lillebror där inne <3

KATEGORI: Räkan i magen
KOMMENTERA HÄR (2)

Det är bara att ni står på er. Dom kan inte tvinga dig till en "vanlig" förlossning. Det är din kropp det handlar om. Jag fick träffa en läkare två ggr. Sista gången vi sågs så sa hon " det är ingen ide att övertala dig, du har bestämt dig".

Hej!
Förlåt för att jag inte har svarat på ditt mail. Ska sätta mig och göra det i veckan, det har verkligen varit fullt upp på slutet.

Jag fick ju som du vet beviljat ett planerat snitt som tillslut blev "akutsnitt" eftersom vattnet gick i vecka 36+4.

Jag var helt sjukt nervös inför läkarsamtalet och läste på lite om vad folk hade sagt på samtalen innan och sånt. Det jag kan tipsa dig om som jag sa på mitt samtal var typ följande:
Berätta om hur jobbigt du upplevde din förlossning och att det inte spelar någon roll vad de än säger så kommer du inte ändra dig. (visar man sig det minsta tveksam så tror jag att de kan neka en).
Jag som är världens typ fegaste egentligen stod verkligen på mig och berättade att ALLA tänkbara nackdelar (de drog upp att risken för autism, andningsstörningar i början osv osv) väger upp att jag får ett snitt.
Jag berättade att jag inte skulle orka att må dåligt hela graviditeten, att jag knappt kunde sova osv, att det inte var hållbart med ett till barn hemma.
Jag sa också att jag inte kan föda vaginalt om jag inte vill, det är ju som att "jobba emot" sin egen kropp.

Hoppas att samtalet går bra. Försök att inte vara så nervös - lättare sagt än gjort, jag vet men du ska se att det säkert kommer gå superbra, bara du står på dig. Hör av dig om du vill veta något mer. Du kan få mitt mobilnummer eller något ifall du vill smsa om det går lättare! Kommer tänka på dig imorgon!

Massa kramar!