Tortyr i allra högsta grad

2013-01-15 |21:43:14

Något av det läskigaste jag vet är nålar, dvs sprutor & liknande.
Jag kallsvettades lite varje gång jag skulle ta ett järnvärde hos bm på mina mvc-besök, vilket var i stort sett varje gång, även om det bara var ett pyttelitet stick i fingret.
Att få järndroppet var också hemskt vidrigt & likadant att ta blodprover. Hu!

Att sticka in en nål i kroppen, oavsett som man ska spruta in något eller ta blod etc, är verkligen helt fruktansvärt vidrigt enligt mig. Jag är livrädd för det & kan bli helt skakis innan.
När det väl är gjort så tänker jag "men, tönt! Det är ju inte farligt!".
Men just den där sekunden innan sticket - usch! Värsta sekunden någonsin!

Såå, ungefär så känner jag inför nålar & sprutor.
På kejsarsnittet hade jag följande saker på/i mig:
Ett dropp i vänster armveck, en kateter upp i urinblåsan samt en dropp-kanyl på ovansidan av min högerhand. Sen la de själva bedövningen mellan två ryggkotor, som jag kort kan sammanfatta med två ord: helvetiskt ont.
(Mer om allt det i en förlossningsberättelse som jag knåpar på..)


Hur som, efter snittet togs det X antal nya järnvärden på mig genom enkla stick i fingret som jag ändå ryckte till vid & fick obehagskänslor i hela magen så fort jag såg den där fördömda asken med den där gröna stick-grejen & lådan som de lägger i blodet & som sen visar själva järnvärdet.

Eftersom jag blev snittad = operation, så fick jag även blodförtunnande i låret i form av en spruta på kvällarna.
Denna spruta var hemsk för den sved som fasen efter själva sticket, så när jag i vanliga fall brukar andas ut & tänka "puh, nu är det färdigt & gör inte ont längre" så sved det till som fasen & gjorde jätteont i stället! Hu!

Denna spruta måste jag ta ett par dagar & därför fick vi med oss inte mindre än FEM stycken hem!
En bm lärde D hur han skulle göra det & varje kväll kl 20.00 så ger D mig alltså en spruta. Usch det är hemskt & svider så enormt mycket!!
Leo brukar hålla mig i handen & säga "mamma, det går över".
(Härligt att bli tröstad av sitt eget barn..)

Så nu har jag X antal snygga svartblåa prickar på ena låret & det ligger sprutor i skåpet som hånflinar åt mig (jag känner det, genom luckan!).
Imorgon är sista sprutan, tack gode gud!


Tänk gärna på mig imorgon kväll kl 20.00, då lider jag!

Såhär ser mitt lår ut & en av dessa sprutor;

Kommentarer
Postat av: Cissi - mamma till Cornelis & Konstantin

Jag fick likadana sprutor, fem stycken jag med. Fasen vad märken man fick av de där. Det värsta var när jag skulle spruta ena gången och fegade ur (jag gav mig själv sprutorna) så jag tryckte ner den i benet men vågade inte trycka så hårt så den kom sakta in i benet istället för snabbt om du förstår hur jag menar, så jävla ont gjorde det och fan vad det svider när man sprutar in det där. En gång sved det så mycket så jag fick avbryta och ta på ett nytt ställe. Hahaha.

Kram
Vad fin Max är!!! Så söt.

2013-01-15 @ 22:33:43
URL: http://annaceciliat.blogg.se
Postat av: SaraV

Dessa sprutor (fragmin) tog jag varenda dag i benet under mina 3 graviditeter samt 6 veckor efter snitten. (pga av "blodfel")

Jag vart van efter ett tag, men om man stack fel så gjorde det s*tans ont.. huva! :)

2013-01-15 @ 23:35:40
URL: http://ourson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Namn: Maria
Ålder: 23, född 89
Bor: Nyköping
Civilstånd: Förlovad med D sen 17/12-2011
Familj: Sonen Leo tillsammans med D, Lillebror bakas i magen & beräknas 16/1-2013
Gör: Studerar till förskollärare


Jag är helt klart en såndär tjej som folk suckar lite åt ibland, jag är otroligt klantig av naturen & skrattar ofta aningens för sent efter ett skämt. Men hey, that's me!

Här får ni följa mig i min vardag som består av pinsamheter,lite recept då jag älskar att laga mat/baka, lite djupare funderingar men också mycket om min underbara familj som jag älskar mer än allt annat.

Enjoy!