Motivation

2013-04-07 |22:28:28
Jag har alltid sett mig själv som kurvig, för det har jag faktiskt alltid varit.
Kurvig, inte tjock. 
Mina höfter är väldigt breda & jag har alltid haft en stor rumpa (vilket jag faktiskt gillar!), men jag har aldrig varit en tjockis. 
Men så träffade jag D (haha, japp allt är hans fel) & vi flyttade ihop. Sambokilona la sig på mig ett efter ett..

När jag väntade Leo gick jag upp ca 20 kilo & en del av dom höll sig kvar väldigt länge, jag testade tusen dieter & till&med såna shakar (nutrilett) som enligt mig smakar så vidrigt att håret nästan krullar sig! EUH! 
Lchf funkade inte heller då jag inte alls gick ner i vikt, snarare upp, & då var jag ändå supernoga med alla kolhydrater i allt jag åt. 
Sen la jag viktnedgången lite på hyllan, för visst är det himla gott med lite godis framför tvn varje kväll? 
Jag slutade bry mig & tänkte att "jag tar det sen". 
 
 

I April 2011 var två av mina närmaste barndomsvänner & hälsade på i Nyköping, vi slog på stort & gick ut på krogen tillsammans med min systeryster. Innan krogen smådrack vi lite hemma hos syster min & en av mina vänner tog mycket bilder & bad även andra att ta bilder på oss.
Under den kvällen tänkte jag inte alltför mkt på hur jag såg ut, visst sved det att tröjan jag hade var en i storlek 44/46 - en storlek jag aldrig någonsin hade haft förut- men jag hade faktiskt skoj.
Någon dag senare la min vän upp ett par bilder på facebook, bland annat några från just denna kvällen. Hon taggade mig & jag klickade in på bilden för att se hur den blev. 
Det var som en kalldusch & en stor käftsmäll på samma gång, ett riktigt wake up call. 
Visst hade jag inte trott att jag var pinnsmal, men att jag såg ut sådär fanns inte ens på min karta! 
Så, den dagen, den sekunden, som jag såg den bilden så bestämde jag mig för att ta tag i mig själv & framför allt i hur jag misshandlade min kropp som innan hade varit så fin. 
Nu blottar jag mig verkligen, det är med ett djupt andetag som jag faktiskt lägger upp den här bilden. 
Här har ni den, min motivationsbild för min viktnedgång 2011 :
 
 
----------------------------------------------------------
 
 
 
 
 
 
 
 
18 Maj 2011 skrev jag in mig på viktväktarna & det gick superbra från första sekund, jag var taggad & motiverad till tusen,
Kilona rasade ett efter ett & det var en sån underbar känsla när jag kunde ha på mig shorts & en halvtight t-shirt på mig när det började bli varmt ute. 
När vi åkte till Thailand i december 2011 så hade jag en hälsosam vikt & mådde underbart!
Min mamma tog en bild på mig när jag badar med Leo i deras jaquzzi & åh vad nöjd jag ändå är med att se ut sådär. Visst, zebraränderna (även kallat bristningar) finns ju överallt på/runtom/under/över magen, MEN jag har fått en normal kropp igen. 
Här är den bilden mamma tog: 
 
 
-----------
 
Bilden från Thailand fungerar som min motivationsbild den här gången jag ska ner till en hälsosam vikt igen. Jag skulle kunna ha en fin & snärt bild från mina student-tider, men nej jag ska faktiskt vara realistisk nu & då måste jag (tyvärr) inse att mina dagar med en snygg student-tjej-kropp är över. Tråkigt nog! 
Men istället för att vara en student & göra studentgrejer så är jag tvåbarnsmamma till två helt underbara pojkar som jag älskar mer än ord kan beskriva.
Ni gör min dag, ni är perfektion i mina ögon & värda varenda kilo & bristning! 
Dock vill jag ju gå ner alla kilon som jag gick upp (plus lite till..), och det är bara för min egen skull. Jag vill kunna se mig i spegeln & känna att "Oh la la,jag är tametusan rätt snygg ändå!"
Målet är att ha nått min målvikt (67 kilo) till min födelsedag, 12 augusti, nu i sommar. 
Håll tummarna för att jag lyckas? 
Jag har 127 dagar på mig, jag ska klara detta! 17 kilo till ska rasa & det med basta!
Vi är ju även bjudna på bröllop 1 juni, mitt mål tills dess är att ha kommit ner under 80 kilo. Om det så är 79,9 så ska jag dit tills dess. 6 veckor kvar i lördags, så nu måste jag verkligen fortsätta med promenaderna & kämpa på. Jag vet ju att jag klarar det här, jag behöver bara hålla motivationen uppe. 
 
 
 

Jag har ett par stycken delmål på vägen till det stora målet, ett av dom är reda nått & det känns helt underbart.
Kommer säkerligen lägga dit/ta bort en del av dom, men såhär ser de ut just nu.
 
Delmål

Få på mig mina svarta jeans - CHECK! (kunde ha dom from.runt  21 mars tror jag)
Få på mig förlovningsringen - 
Komma ner under 80 till bröllopet (1 juni) - 
Kunna ha jeansshorts när vi ska till Astrid Lindgrens Värld (8-10 juli) - 
Väga 67 kilo till min födelsedag (12 augusti) - 
 
----------------------
 
 
 
Sådär, nu har jag blottat mig totalt för er med före & efter-bilder så det bara skriker om det. 
Nu ska jag ge järnet & kämpa tills jag ser ut som på Thailand-bilden. 
Ett kilo i taget, men jag ska nå dit. 
 
 
 
 
Kommentarer
Postat av: Betty

Kämpa på, duktig du är. Jag är sjukt trött på vv men kör på ändå. Har ca 4kg kvar till målvikt. Heja heja till oss!

2013-04-08 @ 07:36:57
URL: http://tandpetarakademin.blogg.se
Postat av: Anna

Jag är 100% säker på att du når dina mål! Du verkar så otroligt motiverad o Viktväktarna är den enda metoden som verkligen fungerar enligt mig. Vi känner inte varandra men du ska veta att jag hejar på dig :)

2013-04-08 @ 20:36:02
Postat av: 21 år , mamma till William & Ellie

Du e så himla duktig och verkligen kul att viktväktarna fungerar så bra för dig. Helt säker på att du kommer nå alla dina mål!!! =)
KÄMPA!!

2013-04-09 @ 10:29:21
URL: http://www.mittlivv.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Namn: Maria
Ålder: 23, född 89
Bor: Nyköping
Civilstånd: Förlovad med D sen 17/12-2011
Familj: Sonen Leo tillsammans med D, Lillebror bakas i magen & beräknas 16/1-2013
Gör: Studerar till förskollärare


Jag är helt klart en såndär tjej som folk suckar lite åt ibland, jag är otroligt klantig av naturen & skrattar ofta aningens för sent efter ett skämt. Men hey, that's me!

Här får ni följa mig i min vardag som består av pinsamheter,lite recept då jag älskar att laga mat/baka, lite djupare funderingar men också mycket om min underbara familj som jag älskar mer än allt annat.

Enjoy!