Den där Märy

av dina kyssar,
never ever again.

alla småsaker då?

som hur jag brukar vakna mitt i natten av att du håller om mig,
hur du håller mig bakom nacken när du kysser mig,
hur du alltid flinar åt mig & gör den där blicken när jag säger något dumt,
hur du ibland kramar min hand lite extra,
hur du alltid fick mig att må bra när jag mådde som sämst,
hur du alltid visste vad jag skulle säga innan jag sa det.

allt.

jag saknar det redan,
men jag förstår ditt beslut,
vårat beslut.