Den där Märy

 

Det var en väldigt varm & sympatisk kvinna jag fick prata med. Jag fick berätta om Leos förlossning, ur min synvinkel, från början till slut. Allt om hur det kändes, hur vi blev bemötta, hur allting gick och ja, jag fick berätta ALLT. Det var helt otroligt jobbigt känslomässigt, men samtidigt otroligt skönt.

Tårarna rann en hel del och det var väldigt svårt att inte hulka när jag kom till alla jobbiga bitar av förlossningen. 
Efter att jag hade berättat så läste vi tillsammans igenom min journal och hon förklarade för mig vad allt läkarspråk betydde samt gick igenom steg för steg om vad som enligt journalen hände under förlossningen & tiden efteråt. 

Sen berättade hon också att hennes jobb inte alls var att försöka få mig att föda vaginalt, utan det var att jag skulle känna mig 100% säker & bekväm med mitt beslut om HUR jag vill föda- oavsett om det blir vaginalt eller med kejsarsnitt. 
Det kändes helt galet skönt och lite som en "befrielse" att hon faktiskt inte alls försökte övertala mig till något utan att hon bara ville hjälpa mig att gå igenom allt det jobbiga med Leos förlossning + tiden efteråt , och därmed kunna komma fram till vad jag vill. 

Så, det var en väldigt svår och jobbig timme där på Kvinnohälsan & mina ögon var helt svullna när jag gick därifrån. Men i hjärtat kändes det ändå lite lite liiiite lättare att tänka tillbaka på förlossningen, och det var så skönt! 

 

 

Nu ska jag begrava mig i glass, det är jag tametusan värd.